Finland 100 år – ett seminarium om den finländska litteraturen på Biskops Arnö den 6 april 2017

Biskops Arnö genomförde ett seminarium med fokus på den finländska litteraturen, med anledning av att Finland 2017 firar 100 år som självständig nation. Att sätta litteraturen i centrum för att uppmärksamma Finlands jubileumsår känns självklart på Biskops Arnö. Biskops Arnö är litteratur, Biskops Arnö andas litteratur och Biskops Arnö hade sitt första bibliotek redan på 1300-talet, med hela 33 volymer.
Nedan följer ett försök till kort sammanfattning av en mycket spännande och givande dag.

Vår utgångspunkt när vi började planera det här seminariet var ett par frågor: Finns det något som kan kallas finländsk litteratur?

Vilket uttryck tar den sig i så fall?

Philip Teir, kulturjournalist och författare, uttryckte det så här i en artikel i Dagen Nyheter:

”Att det i den finländska litteraturen och kulturen, till skillnad ifrån i den svenska, ständigt pågår en undersökning av landets historia.”

Frågan om det finns något som kan kallas finländsk litteratur ställdes till panelen av en åhörare. I panelen satt Monika Fagerholm, Rosa Liksom med Pia Ingström som moderator. Monika Fagerholm tog ordet direkt och svarade bestämt ”nej” på frågan. Visst finns det många böcker som förhåller sig den finska historien, men Monika menade att det inte är anmärkningsvärt många. Den finländska litteraturen är lika mångfacetterad som andra länders litteratur, och tampas med samma frågeställningar kopplat till sin samtid. Rosa Liksom pratade från ett perspektiv som satte frågeställningen i ett annat ljus. Rosa kommer från den finska sidan av Tornedalen och gjorde en historisk tillbakablick på hur gränsdragningen en gång gjordes mellan Sverige och Finland. Gränsen skulle dragits vid Kalixälven, men kartritaren dog och den som sedan ritade gränsen trodde att Torneälv var Kalixälven. Därvid hamnade gränsen mitt i språkområdet Meänkieli, ett språk som Rosa själv skrev sin roman Kupé 6 på. Det sätter frågan om den finländska litteraturens gränser i en annan kontext. Var börjar och var slutar en litteratur, oaktat nationsgränser?

Berndt Arell, Överintendent Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, sa i sitt inledningstal att Finland ligger i gränslandet mellan många olika gränsområden, språkligt och geografiskt, vilket leder till spännande möten men också till det skapas minoriteter, bland annat den finlandssvenska minoriteten som omfattar 5,5 % av befolkningen. Han menade vidare att det är minoriteternas uppdrag att göra sin röst hörd, de kan inte förvänta sig att andra ska göra det åt dem. Själv räknade Berndt sig till fyra olika minoriteter, Finlandssvensk i Finland, invandrare i Sverige, ortodoxt kristen och homosexuell. Berndt konstaterade också att trots att Sverige och Finland har en gemensam historia som omspänner ca 600 år, så finns det väldigt lite av den finländska konsten representerat på Nationalmuseum.

Berndt avslutade sitt anförande med att det är bättre när det gäller formgivning och design där det funnit ett gränsöverskridande samarbete. I sommar har Läcköslott och Nationalmuseum i samarbete en utställning på Läcköslott med anledning av Finlands jubileumsår, en utställning med namnet ”Tre kronor – made in Finland”.

Pia Ingström hakade på Berndts uttalande att det är minoriteternas egen uppgift att göra sin röst hörd, och gav en grundkurs i hur det gemensamma landskapet ser ut.

Strecket i mitten på bilden symboliserar Bottenviken. I Finland bor Finländare, uppdelade på finnar som pratar finska och finlandssvenskar som pratar svenska, även om båda språken har samma juridiska status. I både Sverige och Finland bor Samer och de som pratar Meänkieli. Mittemellan ligger Åland, som är svenskspråkigt men tillhör Finland. I Sverige bor Rikssvenskar som pratar svenska, och finländarna som bor i Sverige är uppdelade på finlandssvenskar som pratar svenska och sverigefinnar som pratar finska som modersmål.

När det gäller skriftspråket i en historisk kontext har Finland en kort historia, under 1700-talet skrevs 60% av alla texter på latin, 30% på svenska och endast 10% på finska.

Jyrki Kiiskinen framhävde finskan som ett poetiskt språk, det är krångligt, orden blir långa och syntaxen krånglig. Man måste jobba med språket och syntaxen och det i sin tur skapar ett starkt uttryck.

Seminariet var uppdelat i två delar, där förmiddagens föreläsningar av Pia Ingström och Ainur Elmgren gav en bakgrundsbild till den finländska litteraturen och det finska språket. Ainur menade att svenska och finskan som språk levt parallellt med varandra fram till i början av 1900-talet, först 1924 delades litteraturprofessuren upp i två delar, en finsk och en svensk. Då var kompetensen så stor i det svenska språket att debattörerna läste på rikssvenska och kommenterade på finska. Sedan fortsatte separationen och Urho Kekkonen menade att Lapporörelsens största misstag var att acceptera tvåspråkigheten, ett uttalande han senare tonade ner.

Under eftermiddagen genomfördes två panelsamtal, ett om den finländska prosan med Monika Fagerholm och Rosa Liksom, och ett om den finländska poesin med Helena Sinervos och Jyrki Kiiskinen. Båda samtalen modererades av Pia Ingström, som hastigt fick axla rollen som moderator då Janina Orlov fick förhinder av personliga skäl.

Efter själva seminariedelen fortsatte arrangemanget med middag i Gotiska salen och mingel och uppläsning i Herrgården. Matilda Södergran läste från sin kommande diktsamling och Oscar Rossi läste från sin nyöversättning av Penti Saarikoskis Tharniasvit.

6F5A8100Program

9.30
Registrering och kaffe

10.00
Välkomna

10.05
Inledning
Berndt Arell, överintendent på Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde

10.15
Språket, identiteten och litteraturen? Den Hemliga tvåspråkigheten i den finländska litteraturen.
Ainur Elmgren, Fil Dr Historia.

11.10
Särdragen i den finländska litteraturen kopplat till landets speciella historia och språkfrågan. Går det att prata om en finländsk litteratur?
Pia Ingström, Hufvudstadsbladet

©Per Lindh-154024012.00 – 13.30
Lunch

13.30 – 15.00
Samtal om den samtida finländska litteraturen – vilka frågor ställer prosan?

Samtal
Monika Fagerholm och Rosa Liksom
Moderator: Pia Ingström

15.00 – 15.30
Kaffe 

15.30 – 17.30
Samtal om den samtida finländska litteraturen – vilka frågor ställer poesin?
Jyrki Kiiskinens och Helena Sinervos
Moderator: Pia Ingström

18.30
Middag i Gotiska salen 

20.00
Mingel och uppläsning i Herrgården
Matilda Södergran
Oscar Rossi

23.00
Buss till Cityterminalen
Moderator: Pia Ingström

Gotiska Salen

Medverkande

Berndt Arell
Berndt Arell är filosofie magister med examen vid Åbo Akademi och har arbetat på Ekenäs museum, Österbottens museum, Åbo Konstmuseum, Nordiskt konstcentrum på Sveaborg samt som förste chef för Nordiska akvarellmuseet. Åren 2001–07 var han chef för Helsingfors stads konstmuseum och 2007–09 chef för Kiasma i Helsingfors. År 2009 var han chef för Centralkommissionen för konst, en del av Undervisnings- och kulturministeriet. Berndt Arell var 2010–11 direktör för Svenska Kulturfonden och utsågs 2011 till överintendent och myndighetschef för Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde och chef för Nationalmuseum för perioden 2012–17.

Ainur Elmgren
Ainur Elmgren är verksam som postdoktoral forskare vid Helsingfors universitet. Hon disputerade i historia vid Lunds universitet på en avhandling om stereotyper, nationella identiteter och historiebruk i Finland under 1920- och 1930-talet. Som begrepps- och idéhistoriker vid Helsingfors universitet har hon forskat om populism i Norden och kommunism som politisk identitet efter Sovjetunionens fall. Nu deltar hon i projektet Demokratins drivkrafter, ett samarbete mellan Helsingfors och Jyväskylä universitet samt Södertörns högskola, med en studie om synen på medborgerliga rättigheter i 1930-talets Finland.

Pia Ingström
Pia Ingström är fil. lic. och litteraturredaktör på Hufvudstadsbladet. Hon har skrivit akademiskt om hushåll och skräck hos Barbara Pym och Celia Fremlin, Intervjuboken Den flygande feministen och andra minnen från 70-talet behandlar 1970-talets feministiska rörelse. Hennes senaste bok ”Känslor äger rum”, utkom 2014.

Rosa Liksom
Rosa Liksom, pseudonym för Anni Ylävaara, från Övertorneå, Finland, är en finländsk författare och konstnär. Hon skriver på tornedalsfinska, standardfinska och stadin slangi (helsingforsslang). Hon har varit bosatt i Moskva, Texas och Köpenhamn och bor nu i Helsingfors. Liksom återfinns bland de bästsäljande moderna finländska författarna. Hon debuterade 1985 och i böckerna rör hon sig mellan Helsingfors och Lappland. Hon har skrivit om stadens människor, ungdom och om människor från utkantsområden i Nord-Finland.

År 2011 tilldelades Rosa Liksom Finlandiapriset för romanen Kupé nr 6 (Hytti nro 6). År 2013 tilldelades hon Pro Finlandia-medaljen. Samma år blev Kupé nr 6 utsedd som representant för Finland till Nordiska rådets litteraturpris. Även hennes böcker Frusna ögonblick (1988) och Station Gagarin (1988) har nominerats till priset.

Monika Fagerholm
Monika Fagerholm är en finlandssvensk författare som är född i Helsingfors. Hon romandebuterade 1994 med den lovordade Underbara kvinnor vid vatten. Boken har filmatiserats samt översatts till nio språk och utkommit i 11 länder. Som författare debuterade Monika Fagerholm redan 1987 med Sham, en serie prosastycken. För sina böcker har Monika Fagerholm mottagit och nominerats till ett flertal utmärkelser. För Underbara kvinnor vid vatten fick Monica Fagerholm 1995 Runebergspriset och libristernas Kiitos kirjasta – Tack för boken – medalj. Boken har även nominerats till Finlandiapriset 1994, Augustpriset 1995, EU:s Aristeion-pris 1996 och International IMPAC Dublin Literary Award 1998. 1999 fick hon Nylands konstkommissions konstpris för Diva. 2003 fick hon Längmanska stiftelsens pris med en motivering där Underbara kvinnor vid vatten och Diva beskrivs som moderna klassiker, som haft en stark inverkan på yngre författargenerationer. Den amerikanska flickan vann Augustpriset 2005. 2016 tilldelades Monika Fagerholm Svenska Akademiens Nordiska pris.

Vid sidan av sitt författarskap har Monika Fagerholm även forskat om Runeberg och Mirjam Tuominen.

Jyrki Kiiskinens
Jyrki Kiiskinen debuterade som poet 1989. Han har också arbetat som journalist, i främst litterära magasin. Han var chefsredaktör för Nuori Voima 1991 – 1994 och för Books from Finland 1996 – 2000.
Jyrki Kiiskinen var en av poeterna som skapade Living Poets’ Society, och har senare arrangerat flera litterära event. Han har översatt poesi från svenska, franska, engelska och spanska.
Jyrki har blivit översatt till 20 språk och han arbetar idag som fri författare.

Helena Sinervo
Helena Sinervo från Tammerfors. Hon har sedan debuten 1994 gett ut tio diktsamlingar, inklusive en volym med valda dikter, samt två romaner, en sagoroman för alla åldrar och en diktbok för barn. Hon har erhållit flera betydelsefulla priser: Finlandiapriset 2004 för romanen Runoilijan talossa och två gånger, 2001 och 2011, Rundradions lyrikpris Den dansande björnen, för diktsamlingarna Ihmisen kaltainen respektive Väärän lajin laulut. I januari 2014 utkom hennes senaste diktsamling, Avaruusruusuja. 2016 utkom hennes senaste roman Armonranta. På svenska utkom för ett par år sedan Snubblar till upprätt läge, dikter i urval, översättning Agneta Enckell (2014, Ellips förlag). Helena Sinervo är också essäist och översättare. Hon har översatt Maurice Blanchot, Elizabeth Bishop, Yves Bonnefoy, Stéphane Mallarmé och Agneta Enckell.

Matilda Södergran
Matilda Södergran är en finländsk poet, kritiker och översättare. Södergran är född och uppvuxen i Finland, men bor och arbetar numera i Sverige. Hon har gett ut fyra diktverk: Lotusfötter från 2014, Maror (ett sätt åt dig) från 2012, Deliranten från 2009 och Hon drar ådrorna ur från 2008. Ett urval av hennes dikter har översatts till engelska i antologin Six Finnish Poets (2013). Central tematik i Södergrans författarskap är undersökandet av maktordningar, våld och kropp.

Oscar Rossi
Oscar Rossi är en finlandssvensk sverigefinsk poet, översättare och kritiker bosatt i Stockholm. Håller på med en nyöversättning av Pentti Saarikoskis Thiarnia-svit, utkommer på Ersatz Förlag hösten 2017.

 

Seminariet genomfördes med stöd av:

Letterstedtska föreningen
Stockholms arbetareinstitutsförening
Kulturfonden för Sverige – Finland
Svenska Akademien
Håbo Norden

Bibblan

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *